Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med Generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid Generell anestesi.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under Generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Fetma och övervikt är ett hälsoproblem som drabbar mer än var tionde person och antalet individer med BMI >30 ökar ständigt. Som en följd av detta kommer allt fler patienter som genomgår anestesi att ha ett högt BMI. Förändringar i respiration, luftvägsanatomi och ett flertal andra fysiologiska förändringar i kroppen gör Generell anestesi för patienter med fetma till en anestesiologisk utmaning. Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder anestesisjuksköterskan kan använda för att bibehålla god ventilation hos feta patienter vid Generell anestesi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades.

Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför Generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför Generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien.

Hypotermi är en vanligt förekommande komplikation under anestesi och är förenad med en rad negativa kosekvenser som kan orsaka lidande hos patienten. Att förebygga hypotermi under anestesi är anestesisjuksköterskans huvudansvar. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga hypotermi i samband med anestesi. Studien är en kvalitativ intervjustudie där 4 anestesisjuksköterskor deltog. I resultatet framkom det att anestesisjuksköterskans planering kring de värmebevarande omvårdnadsåtgärderna var beroende av bland annat patientens ålder och vikt samt typ av operationsingrepp och operationslängd.

När en patient opereras i Generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med Generell anestesi.

Att sövas inför en operation innebär att lämna över kontrollen av sina livsfunktioner och är en situation många patienter känner oro inför. För att kunna utveckla anestesisjuksköterskans preoperativa omhändertagande är kunskap om patienters upplevelser av omhändertagandet nödvändigt. Dessa upplevelser kommer att studeras med utgångspunkt i en teoretisk begreppsmodell om personcentrerad vård.Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av det preoperativa omhändertagandet inför anestesi.Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kommer att genomföras med ett tiotal personer som i slutenvården genomgått en operation i Generell anestesi. Intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys. För att testa metod och forskningsplan genomfördes en pilotstudie där två forskningspersoner som nyligen genomgått en operation i Generell anestesi intervjuades.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå Generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför Generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under Generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

AbstraktBakgrund: Varseblivning vid Generell anestesi är något som för många patienter skapar oro och kan ge psykiska trauman postoperativt. I anestesisjuksköterskans arbete ingår det att övervaka anestesidjupet hos den sövda patienten och det finns många tekniska hjälpmedel som stöd.Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om EEG-baserad övervakning är ett tillförlitligt hjälpmedel för anestesisjuksköterskan vid övervakning av anestesidjupet i Generell anestesi. Följande frågeställningar har använts: Hur tillförlitlig är EEG-baserad övervakning för att bedöma anestesidjupet? Finns det skillnader mellan de olika EEG-baserade hjälpmedlen när det gäller tillförlitlighet att bedöma anestesidjupet? Finns det behov för EEG-baserad övervakning av anestesidjupet?Metod: Litteraturstudie. Artikelsökning gjordes i PubMed och 31 artiklar inkluderades och granskades enligt SBU?s mall för relevans bedömning.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter Generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i Generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i Generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.